På äventyr i Tanzania & Kina

Hej! Har precis kommit in efter att ha tittat på Lejonkungen med hela gänget, mysigt och jättebra att se när man lär sig swahili. Man upptäcker vissa saker de säger som är på swahili och som man förstår. här kommer en liten ordlista ;) : simba-lejon

nala-gåva

mufasa-kung

rafiki-kompis 

asante sana (squash banana)-tack så mycket

 

Idag har vi varit i Irente, på en skola och ett barnhem. Men barnhemet var inget hit för någon av oss, då det bara kändes som en uppvisning. Vi fick bara gå in och titta på barnen några sekunder, så det kändes lite som att gå på ett zoo fast detta var barn. Sedan fick vi en rundvisning av maman på barnhemmet och hon berättade lite om barnhemmet och ville självklart ha pengar. Men vi frågade istället om vi inte kunde få köpa honungen de producerar, bland massa annat för att få in extra pengar, för att bidra till barnhemmet på ett bättre sätt. Det kändes också lite konstigt att hon står och berättar om hur lite pengar de har mm. och sedan bjuder de oss på dricka och kex, även om det var väldigt trevligt. Detta besök gjorde mig lite osäker på om jag verkligen vill praktisera på ett barnhem eller om det blir skola istället. Det får vi se senare! På eftermiddagen var vi på en utsiktspunkt, där vi åkte på vägar som inte var gjorda för bilar, och hur gropiga som helst, men det gick ju bra det med! När vi kom fram till platsen var det hur mycket skolungdomar som helst, som ville ta kort med oss och framförallt mig, eftersom jag är blond. De kände på håret, kramades och ville så gärna få en bild.Väldigt intressant, konstig och rolig upplevelse på en och samma gång. Utsikten sen var helt underbar men det blev lite svårt att ta in med så mycket folk där. Men det var verkligen häftigt. 

 

Efter att ha stannat på marknaden innan vi åkte hem, skulle vi ta dala dala upp till Sekomu igen. Herregud vad många som trycktes in i denna minibuss med plats för 7 passagerare. Vi satt 4 i baksätet, 2 vuxna och 3 barn/ungdomar i mitten och två längst fram bredvid chauffören + "konduktören" som stod precis innanför dörren helt böjd, tills någon gick av och han kunde få en plats! Här trycks så många som bara möjligt in i en och samma bil!

 

Idag har vi också börjat reta oss på vår guide/lärare Alfred. Han kör verkligen sitt eget tempo och bryr sig inte om att vi står och väntar, han går jättesakta och tar så mycket genvögar som möjligt. Men han är också alltid en timme sen typ, t.o.m. chauffören är där i ganska bra tid! Så det har blivit mycket skämt om honom idag och hans sena ankomster.

 

Imorgon åker vi till Tanga, vid kusten, över helgen, för sol och bad!

 

Lala salama!